Terräng

1) Långmossa, Malax, torsdagen den 16 juli

Långmosskarta

Väälkumi häim ti ås
I Långmossa bjuder vi på lättframkomlig, lättlöpt skog med bra botten. Växtligheten är av varierande ålder, allt från urskog till nya planteringar. Sikten är överlag god, rentav bättre än för två år sedan, då medeldistansen i FSOM – Finlands Svenska Orienteringsförbunds Mästerskap – avgjordes här.
Banorna går på det bästa terrängområdet, så allt är upplagt för rolig orientering.

Johan Holmback
banläggarledare och markägare

Kontrollantens hälsning
Tävlingscentralen ligger på banläggarens bakgård vilket gör att han  känner terrängen som sin egen byxficka. Det har han kunnat utnyttja  till max, med de bästa stråken och kontrollposterna.
Terrängen består av många 100–150 meter breda skogsskiften som är i  olika skeden av ett effektivt skogsbruk med små höjdskillnader. Kartan stämmer bra och har blivit uppdaterad just innan tävlingen.  Eftersom höjdskillnaderna är små så är ekvidistansen närmare 1 meter  än 2,5 meter, men finns en höjd på kartan så syns den bra också i  skogen.
Banorna är typiska medeldistansbanor med många kontroller som kräver  snabbt och säkert arbete i den inte alltför lättlöpta skogen. Kontrollerna ligger ganska nära varann så det är skäl att kolla  koderna eftersom det kan vara ganska liknande punkter.

Karl Gustav Norrgrann
Närpes OK

2) Öjen, Sundom, Vasa, fredagen den 17 juli

Öjenkarta3x2

På Öjen i Vasa sträcker sig de längre banorna till ett Natura-område, där terrängtypen är ”urskog som ingen yxa kommit åt”. Främst är det  granskog, de tätare partierna är få. Av naturskyddsskäl är rörelsefriheten där begränsad. De förbjudna områdena är i huvudsak öppna sankmarker och skogbevuxna kärr. De är markerade på kartan, inte i terrängen. Underlaget är bra, med små öppna mossar och kärrsvackor som goda riktmärken. Stigarna, råarna och beståndsgränserna är få och kan vara till nytta främst i slutet av banorna. Nära tävlingscentralen och på de kortare banorna växer ekonomiskog, med gallringar som ger god sikt och hyggen, skogsdiken och stigar som
leder framåt. I början av juli var de öppna mossarna och kärren fortfarande våta och delvis svårframkomliga.
Höjdskillnaderna är små och stenarna återges på kartan på Vasavis – de stenar och stensamlingar som finns på kartan syns tydligt i terrängen.

Mauri Kerätär
banläggargruppens ledare

Kontrollantens hälsning

TÄVLINGSCENTRALEN
Finns vid foten av Finlands nästhögsta vindkraftverk, högre än Näsinneula-tornet. Området passar mycket bra som tävlingscentrum, med gott om utrymme också för deltagarnas fordon. Särskilt för barnfamiljer är det betydelsefullt med parkering nära intill! Av naturen är det här en ”blåsig plats”, med få myggor. Däremot finns det gott om dem i skogen, vilket jag märkt då jag rört mig där inför tävlingarna.

TERRÄNGBESKRIVNING
Terrängen är typisk västkustterräng där grynnorna rest sig ur havet. Dessutom finns en del gammal urskog, främst ändå ekonomiskog. För orienterarna bromsas framkomligheten av försommarens rikliga regn och höga undervegetation. På ett gammalt ängsområde bromsades jag själv av brännässlor! Banläggarna har med framgång röjt och bärgat de värsta växtlighetshindren och byggt övergångar över breda och ofta gyttjiga diken. Det lönar sig att använda dessa övergångar.

BANORNA
Medeldistans +10 % är en lämplig längd i den här terrängen. Särskilt på barnbanorna är de många kontrollerna till hjälp för att styra och göra banorna lättare. Banläggarna har lyckats bra med att utnyttja de mest framkomliga områdena i banplaneringen.

KARTAN
Grundmaterialet till kartan är från 1981–82, något jag själv tvingats korrekturläsa. Sedan dess har kartan uppdaterats flera gånger, tack vare den redan bortgångne Tapani Uusi-Hakala. Kalevi Mäki-Maunus har under våren och sommaren 2015 uppdaterat kartan och samtidigt vänt den i rätt läge för att ta ut riktningen. I den här terrängen är det viktigt att hålla kompasskursen, för det är ofta svårt att hitta klara hållpunkter. Stenåtergivningen på kartan (som ofta diskuteras) är förenklad! Alla stenar ryms inte där. Nu är det enbart de stenar som är lätta att särskilja i terrängen som återges.

PS. I mitt tycke skulle kartskalan 1:7 500 vara lämpligare för orienterarna från 45 år och uppåt!

Gott tävlingshumör och lycka till!

Heikki Tamminen
Suunta-Jurva

3) Kuni, Korsholm, lördagen den 18 juli

Kunikarta5x5

Kuniterrängen är känd från flera tävlingar och ansedd som en av de bästa orienteringsmarkerna inom vida nejder. Till största delen består den av småskuren bergsterräng med det 41 meter höga Märkenkall som kronan på verket. Detaljrikedomen gör att den som tidigare orienterat här inte har någon större favör. Den bästa terrängen i området används i tävlingen. För att kunna utnyttja terrängen till fullo är banorna rika på kontroller.
Tävlingscentralen är belägen så att alla klasser kan ta del av den fina terrängen. Fotokollaget på hemsidan är taget med jämn spridning längs vandringsleden som går genom området. I anslutning till tävlingscentralen parkerar vi på åker, där det är skäl att köra försiktigt, särskilt om föret är blött.

Välkomna till Kuni,
Ingmar Bäckström
Banläggare
(samt fotograf och husse till Foxie, av rasen Basset Fauve de Bretagne, som syns i bild nedan)