Del 2 | Kolnebacken

Pröva lyckan på Kolnebacken

Kolnebacken 21.7.2017
Berättare: Håkan Jäntti

Kolnebacken är en by i den östra delen av Malax kommun, nära gränsen till Jurva (i dag Kurikka kommun). I början av 1900-talet gjordes storskifte och då flyttade familjer från centrum av Övermalax hit. Man kan säga att vid Kolnebacken går också språkgränsen. De familjer som bor här i dag talar finska. Utmaningarna var flera för de finskpråkiga som i början av 1900-talet köpte en bit jord här och flyttade hit. Kommunförvaltningen då var enbart svenskspråkig. Det blev att börja bryta upp åkermark och göra vägar. Vägnätet här var nästan obefintligt. I Kolnebacken fanns på 1900-talet cirka 35 hus med totalt omkring 150 invånare. I dag bor endast en tredjedel kvar och av dem är hälften pensionärer.

Egen finskspråkig skola har man haft. Den byggdes år 1930 men lades ner 2015. Barnen skjutsas i dag till Övermalax skola, där man nu har skola för finska elever.

Kolnebackens skola (Foto: Håkan Jäntti)

I Kolnebacken har det funnits en stor och hög sandås, kanske 15 meter hög och 1,5 kilometer lång. Under årens lopp har den grävts upp och använts till de behov som funnits att bygga vägar och hus i nejden. I huvudsak kördes grus härifrån från 1950- till 1970-talet till byggnation i Vasa. Till en början användes spade och handkraft, senare grävmaskin. I stort sett är hela åsen bortgrävd idag och det återstår endast rester och vattenfyllda gropar. Årets Kvarkenträff kommer till stora delar att gå där åsen en gång varit och tävlingscentrum är vid den nedlagda skolan.

Kolnebacken, i medlet av 1950-talet. Birger Granholm med sin Fordson Major lastar sand på Antti Hattulas lastbil av märket Cats. Fyra kubikmetersand rymdes på flaket. (Foto: Antti Hattulas arkiv)

Kolnebacken ligger inom ett grundvattenområde där Malax kommun har brunnar som förser Malaxborna med vatten av hög kvalitet. Malaxnejdens Sportfiskeförening har restaurerat en av de djupare sandgroparna och planterat ut foreller. Där kan intresserade, mot en liten avgift, komma och pröva fiskelyckan.

Fiskeplatsen (Foto: Håkan Jäntti)

Sport och idrott har alltid legat Kolnebackborna varmt om hjärtat. Både på skidor och i orientering har man haft stora framgångar på 1960- och 70-talet. De ligger nog i topp också om man räknar hur stor procent av befolkningen i byn som idrottade. Bland de första som började orientera kan nämnas Ensio Pensas, Vilho Rajala och Pauli Nikko.

Bland framgångar från byn i FSOM kan vi nämna:

Matti Nikko 1973-1975 1 guld, 2 silver och 3 brons
Jari Nikko 1975 2 guld
Esko Hartvik 1975 1 guld
Tarja Pensas 1977-1979 1 guld, 3 silver och 2 brons
Seppo Hartvik 1978-2016 3 guld, 9 silver, 11 brons och 1-FM brons
Pentti Rajala 1983-1985 1 guld och 2 silver
Mika Peltoniemi 1993 1 brons

Malax IF vann två FSOM-titlar i budkavlen 1975. H 16: Jan-Erik Strandberg, 12-årige Jari Nikko samt Mikael Bäck. H 20: Esko Hartvik, Kari Kinnari och Martti Nikko.

1974 påbörjade Seppo Hartvik terrängarbetet med att göra en orienteringskarta från Kolnebackens skola och söderut. Kartan var i skala 1:20 000 och sträckte sig ända till Sarvijoki. Han fick hjälp med renritningen av Göran Strömfors. Kartan fick namnet Isomäenkartta. På kartan kan man se Kolnebackens skola uppe i kartans vänstra hörn.

1970-talskartan från Kolnebacken söderut

I år får Kolnebacken en ny karta med utmanande terräng, till största delen i de sandgropar som lämnat efter att man kört bort all sand. Eftersom det är nära till grundvattnet varierar vattenmängden i sandgroparna beroende på hur mycket det regnat och det kan vara något missvisande på kartan. Även andra stora utmaningar finns det tillräckligt av på Kolnebacken.

Kartklipp från nya kartan

Bild från terrängen (Foto: Håkan Jäntti)

Lycka till, allihopa!