Del 1 – Ojaniemi

Spår av tusentals år

Ojaniemi 24.7.2019
Berättare och fotograf: Pertti Välimaa
Översättning: Henry Byskata, auktoriserad translator

Första deltävlingen i 2019 års Kvarkenträffen anordnas i byarna Ojaniemi och Hyyriä i Lillkyro, Vasa. Som tävlingscentral fungerar ett gruskrossområde, som är sprängt ur bergsklipporna i Linna. Området är nuförtiden känt som Ojaniemis Murski.

Havet har för tvåtusen år sedan översvallat dessa områden. Då syntes endast några öar och grund ovanför vattenytan. Efter istiden har landet hela tiden stigit och Kyro älv har med tiden sökt sig fram till sin nuvarande fåra. Den mindre Haarajoki, som flyter in i Kyro älv, har av området utformat ett slags udde, vars bosättning i historieböckerna över Kyro kommun har kallats för Ojaniemi by.
Ojaniemi hör i själva verket till de äldsta kända byarna i Österbotten. De första bevarade dokumenten går tillbaka ända till 1200-talet, då befolkningen i Finland spred ut sig västerut, litet i taget. Bosättningen finns liksom redan för hundratals år sedan i huvudsak längs stränderna av Kyro älv och i den by med backar som finns i närheten.

I byn som präglas av jämna åkermarker finns också några högre belägna platser, av vilka en rentav kallas berg – det skräckinjagande steniga och otillgängliga Hjortberget (Kaurisvuori), som höjer sig närmare 35 meter över havet! Nästan lika högt belägna är Keltamäki och klipporna i Linna, som blir bekanta för dem som i tävlingen beger sig ut i skogen med kartan i hand. Detsamma gäller Palaneitten kalliot (De förbrändas klippor).
Landskapet som utformats av istiden är ställvis rätt så stenigt, men på andra ställen har urberget slipats till en slät och jämn berggrund. I terrängen hittar man också talrika forntida gravrösen. Det rör sig om gravrösen från 100–800-talen, en del av dem från 1000-talet.
Om du i tävlingens hetta mitt i skogen stöter på en prydlig stenmur, lönar det sig att inpränta i minnet var stället finns och kanske någon gång senare uppsöka platsen och beundra våra forntida förfäders prestationer. Man kan endast gissa sig till eller fantisera kring avsikten med en dylik stenmur.

Den gamla landsvägen som går genom byn följer älvens lopp och hör nationellt sett till landskapsvägarna. Hela området är också officiellt en del av kultur- och nationallandskapet i Södra Österbotten. Ojaniemi bro över Kyro älv har spelat en betydande roll som trafikled under forna tider. Postleden från Vasa norrut drogs officiellt upp år 1618, det vill säga Strandvägen. Den gick via Ojaniemi. Till en början färdades man med färja över Kyro älv och senare byggde man olika former av träbroar. Efter den förstörelse som åstadkoms av islossningen år 1853 byggde man brokistorna av grova granitblock och på dem har man uppfört den nuvarande bron, som grundrenoverades år 1984.

Ojaniemi by hör av tradition till bleckslagarområdet i Lillkyro. Bleckslagaren är en utövare av hantverkaryrket, som går ut på att av tunna förtennade metallplåtar d.v.s. bleckplåten förfärdiga olika bruksföremål. I tiden utformade man nästan i varje gård i byn föremål av bleckplåt. En del gjorde så som yrke, en del som extra arbete utöver jordbruket.
När det i närheten inte fanns grusgropar som lämpade sig för att underhålla den tidens vägnät, använde man restbitar som blivit över från bleckarbetena för att fylla igen gropar och andra tjälskador. Emellanåt glimrade vägarna som av silver och det föddes ett talesätt, att i Ojaniemi är också vägarna gjorda av silver. Bleckvägen som går genom Ojaniemi backby förenar Ojaniemivägen och Hyyriävägen. Av förekommen anledning har man gett den här vägen just detta namn.

Det finns nästan hur många skrönor och berättelser om vår by som helst. Jag rekommenderar varmt att ni bekantar er med byns historia till exempel genom att läsa den bok som Ojaniemi historiecirkel har gett ut: ”Tullitupa oli pieni korkia rati” (ungefär Tullstugan var en liten rad höga byggnader), ISBN 978-952-92- 5329-6. Också detta lilla sammandrag av Ojaniemi bys historia är hämtat ur denna publikation.

Välkomna att bekanta er med vår vackra österbottniska by!